Västra Götalands Bildningsförbund bjuder in till årsmöte torsdagen den 23 april 2026 på Nordiska folkhögskolan i Kungälv.

Årsmötet samlar medlemsorganisationer, styrelse, valberedning och revisorer för att behandla sedvanliga årsmötesförhandlingar och gemensamt summera verksamhetsåret. Ombudsanmälan och lunch serveras från kl. 12.00 och årsmötet inleds kl. 13.00.

Utöver de formella punkterna erbjuds deltagarna en aktuell och angelägen föreläsning. Årets gästföreläsare är Jesper Bengtsson, journalist och chefredaktör på Dagens Arena. Han är aktuell med boken Det krympande rummet – Hotet mot civilsamhället, där han tillsammans med statsvetaren Tuva Söderberg belyser civilsamhällets roll och de utmaningar det står inför i dagens samhällsklimat. 

Årsmötet består av 66 ombud samt styrelsens ledamöter, där medlemsorganisationerna – studieförbund, folkhögskolor och övriga medlemmar – utser representanter enligt VGB:s stadgar. 

Sista dag för anmälan är den 6 april 2026.

Varmt välkommen till en dag för demokrati, dialog och folkbildning!

Inför valet den 13 september 2026 satsar Västra Götalandsregionen på att stärka demokratin – och nu finns möjligheten för er att vara med och göra skillnad. Kulturnämnden utlyser 1 miljon kronor till insatser som kan öka valdeltagandet i Västra Götaland. 

Stödet kan sökas av folkhögskolor, studieförbund och civilsamhällesorganisationer (i samverkan) som vill bidra till att fler deltar i de demokratiska processerna. Särskilt fokus ligger på grupper som unga väljare, personer med utländsk bakgrund, minoriteter, äldre, arbetslösa och personer med funktionsnedsättning. 

Ni kan söka mellan 50 000 och 200 000 kronor för insatser som exempelvis stärker kunskap, engagemang och delaktighet inför valet. Samverkan, regional spridning och arbete i områden med lågt valdeltagande är särskilt prioriterat. 

Ansökningarna hanteras löpande – vänta inte! När medlen är slut stängs utlysningen.

Det här är ett mycket bra tillfälle att utveckla er verksamhet, nå nya målgrupper och samtidigt bidra till ett starkare demokratiskt deltagande i Västra Götaland.

Ansök här

Västra Götalands Bildningsförbunds (VGB) sammanställning av kommunbidragen för 2026 visar på en försiktig men viktig förstärkning av stödet till studieförbunden i regionen. Trots minskade statliga bidrag har många kommuner valt att värna folkbildningen.

Det totala kommunbidraget i de 49 kommunerna ökar från 62,1 miljoner kronor till 62,7 miljoner kronor – en ökning med drygt 600 000 kronor. Samtidigt stiger snittet från 26 till 28 kronor per invånare .

Fler höjer än sänker

Åtta kommuner har höjt sina anslag inför 2026: Bengtsfors, Borås, Mark, Mellerud, Munkedal, Skövde, Ulricehamn och Vänersborg. Särskilt utmärker sig Bengtsfors, som fördubblar sitt kommunbidrag – en ökning med hela 100 procent .

Samtidigt har fyra kommuner sänkt sina anslag: Alingsås, Grästorp, Karlsborg och Tibro.

Att fler kommuner väljer att höja än att sänka sina bidrag är ett styrkebesked för folkbildningen i regionen.

Brett genomslag för VGB:s modell

Hela 48 kommuner använder VGB:s rekommenderade modell för fördelning av kommunbidrag 2026, där resurserna fördelas mellan studiecirklar, annan folkbildning och kulturarrangemang .

Uddevalla är ensam om att ha ett helt eget system utan generella anslag, medan Göteborg står inför en övergång till Folkbildningsrådets modell med en viss infasning .

Stora skillnader mellan kommunerna

Skillnaderna mellan kommunerna är fortsatt stora. I Färgelanda uppgår bidraget till 12 kronor per invånare, medan Tidaholm ligger högst med 62 kronor per invånare .

Den långsiktiga utvecklingen visar också på variationer. Vissa kommuner, som Bengtsfors och Tranemo, har ökat sina anslag kraftigt över tid, medan andra haft en mer stillastående eller minskande nivå .

Ett resultat av gemensamma insatser

Trots ekonomiskt pressade förutsättningar och minskade statliga bidrag visar årets siffror att arbetet med att värna och utveckla kommunbidragen ger resultat.

Ett oförändrat anslag innebär i praktiken en minskning i reala termer, men i det här läget är det ändå ett styrkebesked att så många kommuner väljer att behålla eller höja sina nivåer. Det finns därför goda skäl att vara stolta över de insatser som görs runt om i regionen – av studieförbund, kommuner och VGB tillsammans.

VGB arbetar nu med ett remissvar till Folkbildningsrådet med anledning av förslaget om ett nytt statsbidragssystem och nya villkor för folkhögskolan. Ett utkast till yttrande har tagits fram som kommer nu att behandlas av VGB styrelse innan det slutligt fastställs och skickas in i april.

I utkastet uttrycker VGB stöd för ambitionen att utveckla och tydliggöra statsbidragssystemet. Samtidigt lyfts flera viktiga frågor. I remissvaret bedömes att förslaget innehåller omfattande förändringar som kan få stora konsekvenser för folkhögskolornas verksamhet – utan att dessa konsekvenser är tillräckligt belysta .

Bland annat pekar VGB på ökade administrativa krav, nya villkor som inte följs av finansiering samt en möjlig förskjutning av inflytande inom systemet. VGB framhåller att det är viktigt att även framöver värna folkhögskolans självständighet, pedagogiska frihet och nära koppling till civilsamhället .

I det remissvaret föreslås att remissen återremitteras för vidare beredning. Förslaget till remissvar pekar även på att tidsplanen för genomförandet behöver ses över, så att nödvändiga analyser hinner genomföras och verksamheterna får rimliga förutsättningar att anpassa sig.

Det slutliga ställningstagandet behandlas av VGB styrelse den 26/3 innan remissvaret lämnas in i april.

För mer information, kontakta Magnus eller Marita på VGB kansli.

Västra Götalands Bildningsförbund har skrivit ett avtal med Marie Cederschiöld högskola om en ny forskningsstudie som ska undersöka folkbildningens betydelse för samhällets motståndskraft och civila beredskap. Studien genomförs i samverkan med Högskolan i Borås och Västra Götalandsregionens kulturnämnd, och finansieras genom medel från Västra Götalandsregionen (VGR). 

Bakgrunden till satsningen är ett ökat behov av kunskap om hur civilsamhället kan bidra till att stärka samhällets beredskap i tider av kris och osäkerhet. Trots att civilsamhällets roll ofta lyfts i policy och strategier, saknas fördjupad förståelse för hur dessa resurser fungerar i praktiken – särskilt på lokal nivå. 

– Folkbildningen utgör en viktig del av civilsamhällets infrastruktur. Genom sina nätverk och sin lokala förankring kan studieförbund och andra aktörer spela en avgörande roll när samhället ställs inför kriser, säger VGB i samband med satsningen.

Fokus på lokal beredskap och samverkan

Forskningsprojektet kommer särskilt att undersöka studieförbundens roll i civilsamhället och hur de kan bidra till kris- och krigsberedskap i Västra Götaland. Studien omfattar både regional, kommunal och lokal nivå, och inkluderar djupstudier av två lokalsamhällen i regionen. 

Genom intervjuer och analyser ska forskarna kartlägga hur nätverk mellan människor, organisationer och offentliga aktörer fungerar – och hur dessa kan mobiliseras i en krissituation. Tidigare erfarenheter visar att lokala civilsamhällen snabbt kan organisera stödinsatser, exempelvis vid stormar eller andra samhällsstörningar. 

Fyra forskare leder arbetet

Projektet leds av professor Johan von Essen (MCHS) tillsammans med docent Pelle Åberg, lektor Louise Yngve (Högskolan i Borås) och forskningsassistent Karolina Elfström Berg. Forskargruppen ansvarar för hela processen – från datainsamling till analys och spridning av resultat. 

Studien kommer att resultera i en rapport som publiceras i Marie Cederschiöld högskolas arbetsrapportserie. Resultaten planeras även att presenteras vid Frihamnsdagarna i Göteborg i augusti 2026. 

Investering i kunskap för framtiden

Forskningsprojektet finansieras genom medel från Västra Götalandsregionen (VGR), inom ramen för samverkan med regionens kulturnämnd. 

Satsningen ses som ett viktigt steg för att stärka kunskapsunderlaget kring folkbildningens roll i ett samhälle där krisberedskap blir allt mer central.

Genom studien hoppas VGB bidra till en bättre förståelse för hur civilsamhället och offentliga aktörer kan samverka mer effektivt – och därmed stärka samhällets motståndskraft inför framtida utmaningar.

Kulturnämnden i Västra Götalandsregionen satsar 1 miljon kronor på insatser för att öka valdeltagandet inför valet 2026. Satsningen sker i nära samverkan med folkbildningen och civilsamhällets aktörer.

Bakgrunden är att vissa grupper i samhället deltar i lägre utsträckning i valen. Genom riktade insatser till dem vill regionen stärka demokratin och bidra till ett mer jämlikt valdeltagande.

Medlen ska fördelas till studieförbund och organisationer som når grupper där valdeltagandet är lägre. Det gäller bland annat unga väljare, äldre – särskilt ensamstående pensionärer – samt personer med funktionsnedsättning. Även personer med utländsk bakgrund, arbetslösa och sjukskrivna lyfts fram som viktiga målgrupper.

Folkbildningen spelar en central roll i arbetet. Studieförbundens breda nätverk och lokala närvaro gör det möjligt att nå människor som annars riskerar att stå utanför det demokratiska samtalet. Insatser kan till exempel handla om studiecirklar, samtal, informationsinsatser och lokala aktiviteter i samverkan med föreningsliv, bibliotek och demokratiambassadörer.

Beslutet bygger på analyser av valdeltagandet i tidigare val, som visar tydliga skillnader kopplade till exempelvis utbildning, inkomst, ålder och sociala nätverk. Genom att stärka deltagandet i dessa grupper vill regionen bidra till ökad legitimitet och representativitet i demokratin.

Kulturchefen har fått i uppdrag att fördela medlen under året, och satsningen ska följas upp efter valet 2026.

Västra Götalands Bildningsförbund har varit delaktiga i beredningen av ärendet och ser positivt på satsningen som stärker folkbildningens roll i demokratin.