Skip to main content

Ny rapport om folkbildningens betydelse för civil beredskap

Skrivet av Magnus Linder den . Postad i Arrangemang, fördjupning, nyheter.

Vilken roll kan folkbildningen och det lokala civilsamhället spela när samhället utsätts för kris eller höjd beredskap? Den Rapporten handlar om folkbildningens och civilsamhällets betydelse för samhällets motståndskraft och civila beredskap. .

Rapporten Folkbildningens och lokala civilsamhällens betydelse för motståndskraft och civil beredskap har tagits fram av Västra Götalands Bildningsförbund tillsammans med Västra Götalandsregionens kulturnämnd, som också har finansierat arbetet.

Rapporten belyser folkbildningens och det lokala civilsamhällets betydelse för att bygga tillit, lokala nätverk, kunskap och handlingsförmåga – resurser som blir särskilt viktiga när samhället utsätts för påfrestningar.

Besök oss på Bokmässan
När krisen kommer – Folkbildning och civil beredskap

24 september kl. 14.00 -14,45 Sal H1
Medverkar gör:

  • Klaes Ekmark, vice ordförande i VGBs styrelse, Samtalsledare
  • Alex Bergström, ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd
  • Pelle Åberg, professor vid Marie Cederschiöld högskola
  • Louise Yngve, fil.dr. i socialt arbete, Högskolan i Borås
  • Peter Lindgren, Länsstyrelsen

Under samtalet presenteras rapportens resultat och diskuteras vad de innebär för folkbildningens och civilsamhällets roll i den civila beredskapen. Vilka resurser finns redan i våra lokalsamhällen? Hur kan de tas tillvara när en kris inträffar? Och vilken roll kan folkhögskolor, studieförbund och andra delar av civilsamhället spela för att stärka samhällets motståndskraft?

Läs eller klicka medan för att ladda ned och lösa rapporten!

Rapport Civil BeredskapLadda ner

Vad är folkbildning?

Skrivet av tomas@vgb.nu den . Postad i fördjupning.

Folkbildningen är ett kitt som håller samman, stärker och utvecklar det svenska samhället och demokratin. Över 800 000 människor deltar varje år i studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet.

Folkbildning är utbildning och bildning för vuxna. Den är fri och frivillig i bemärkelsen att människor själva väljer om och när de vill delta. Folkbildning kan till exempel handla om studier i svenska med nyanlända, studiecirklar om politik med personer med funktionsnedsättning eller behörighetsgivande allmän kurs.

Staten stödjer folkbildningen

En stor del av folkbildningsarbetet sker organiserat i studieförbund och folkhögskolor, med ekonomiskt stöd från staten. I dag finns över 150 folkhögskolor och 8 studieförbund i Sverige.

Studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet engagerar hundratusentals människor varje år, och kännetecknas av mångfald och jämlika samtal. Folkbildningen är på så vis ett kitt som håller samman, stärker och utvecklar det svenska samhället och demokratin. 

En av Folkbildningsrådets viktigaste uppgifter är att fördela statsbidrag till folkhögskolorna och studieförbunden och säkerställa att pengarna används på rätt sätt – alltså i linje med statens syften med stödet.

Anpassat, aktivt lärande

Folkbildningens pedagogik handlar om att anpassa kurser och studiecirklar efter deltagarnas förutsättningar och behov. Det betyder att folkbildningens deltagare har stort inflytande över vad och hur de ska lära sig. Det är därför vi inom folkbildningen gärna använder just ordet ”deltagare” om de som studerar, eftersom det ordet betonar ett aktivt lärande. Deltagarna söker och bygger sin egen kunskap: genom dialog, interaktion och reflektion.