Skip to main content

Ny rapport om folkbildningens betydelse för civil beredskap släpps på Frihamnsdagarna

Skrivet av Magnus Linder den . Postad i Arrangemang, fördjupning, nyheter.

Vilken roll kan folkbildningen och det lokala civilsamhället spela när samhället utsätts för kris eller höjd beredskap? Den 27 augusti släpper Västra Götalands Bildningsförbund en ny rapport om folkbildningens och civilsamhällets betydelse för samhällets motståndskraft och civila beredskap. Det publika släppet sker på Frihamnsdagarna i Göteborg.

Rapporten Folkbildningens och lokala civilsamhällens betydelse för motståndskraft och civil beredskap har tagits fram av Västra Götalands Bildningsförbund tillsammans med Västra Götalandsregionens kulturnämnd, som också har finansierat arbetet.

Rapporten belyser folkbildningens och det lokala civilsamhällets betydelse för att bygga tillit, lokala nätverk, kunskap och handlingsförmåga – resurser som blir särskilt viktiga när samhället utsätts för påfrestningar.

Publikt släpp på Frihamnsdagarna

Rapporten presenteras för en bredare publik på Frihamnsdagarna på Bananpiren i Göteborg, i VGB programpunkt:

När krisen kommer – Folkbildning och civil beredskap

Torsdag 27 augusti kl. 13.30–14.10
Scen: Vetenskap & Allmänhet

Medverkar gör:

  • Alex Bergström, ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd
  • Johan von Essen, professor vid Marie Cederschiöld högskola
  • Louise Yngve, fil.dr. i socialt arbete, Högskolan i Borås

Under samtalet presenteras rapportens resultat och diskuteras vad de innebär för folkbildningens och civilsamhällets roll i den civila beredskapen. Vilka resurser finns redan i våra lokalsamhällen? Hur kan de tas tillvara när en kris inträffar? Och vilken roll kan folkhögskolor, studieförbund och andra delar av civilsamhället spela för att stärka samhällets motståndskraft?

Läs mer om VGB programpunkt ”När krisen kommer – Folkbildning och civil beredskap”

Läs mer om Frihamnsdagarna i Göteborg

Presenteras även för VGR kulturnämnd

Tidigare samma dag presenteras rapporten för Västra Götalandsregionens kulturnämnd vid nämndens sammanträde i Alingsås. Louise Yngve presenterar då tillsammans med Marita Graad bakgrund, resultat och slutsatser.

Därefter går lanseringen vidare till Frihamnsdagarna och det publika samtalet på Bananpiren.

Varmt välkommen till Frihamnsdagarna den 27 augusti och till VGB program om folkbildning, civilsamhälle och vår gemensamma beredskap!

Läs eller klicka medan för att ladda ned och lösa rapporten!

Rapport Civil BeredskapLadda ner

Vad är folkbildning?

Skrivet av tomas@vgb.nu den . Postad i fördjupning.

Folkbildningen är ett kitt som håller samman, stärker och utvecklar det svenska samhället och demokratin. Över 800 000 människor deltar varje år i studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet.

Folkbildning är utbildning och bildning för vuxna. Den är fri och frivillig i bemärkelsen att människor själva väljer om och när de vill delta. Folkbildning kan till exempel handla om studier i svenska med nyanlända, studiecirklar om politik med personer med funktionsnedsättning eller behörighetsgivande allmän kurs.

Staten stödjer folkbildningen

En stor del av folkbildningsarbetet sker organiserat i studieförbund och folkhögskolor, med ekonomiskt stöd från staten. I dag finns över 150 folkhögskolor och 8 studieförbund i Sverige.

Studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet engagerar hundratusentals människor varje år, och kännetecknas av mångfald och jämlika samtal. Folkbildningen är på så vis ett kitt som håller samman, stärker och utvecklar det svenska samhället och demokratin. 

En av Folkbildningsrådets viktigaste uppgifter är att fördela statsbidrag till folkhögskolorna och studieförbunden och säkerställa att pengarna används på rätt sätt – alltså i linje med statens syften med stödet.

Anpassat, aktivt lärande

Folkbildningens pedagogik handlar om att anpassa kurser och studiecirklar efter deltagarnas förutsättningar och behov. Det betyder att folkbildningens deltagare har stort inflytande över vad och hur de ska lära sig. Det är därför vi inom folkbildningen gärna använder just ordet ”deltagare” om de som studerar, eftersom det ordet betonar ett aktivt lärande. Deltagarna söker och bygger sin egen kunskap: genom dialog, interaktion och reflektion.